Men, ska jag inte säga mitt namn först, tänker jag när jag stiger upp för att ställa mig framför de andra deltagarna och berätta om när jag käkade gammalt snus i saluhallen. Det snurrar i mitt huvud och jag försöker få bort den där obehagskänslan, känslan av att jag gör något som är fel.
Så tar jag sats och berättar – rakt på bara – utan att tala om vem jag är. Plötsligt känns det helt okej. Riktigt bra, faktiskt. Och gensvaret från gruppen, som skrattar lite och uschar lite när jag berättar om snuset som jag stoppar i munnen i tron att det är choklad, känns finfint.
Jag är på kurs i att tala inför grupp med Gösta Palmqvist på Inlär i Väst AB. Flera gånger under dagen tränar vi på hur man börjar ett föredrag. För varje gång känner jag mig säkrare och tryggare. Det som från början kändes så konstigt, känns plötsligt helt naturligt.
Så lär vi oss minnesstaplar. Överdrivna bilder som länkas samman på lustiga sätt. Vi lär oss långa bildramsor som innehåller både alla planeter i vårt planetsystem och frågor som är bra att ställa när vi träffar nya människor. Riktigt svettig hjärngymnastik. Men så roligt och stärkande att faktiskt minnas de här långa bildkedjorna, bara efter några minuters träning. Hädanefter slipper jag alla lappar med stolpar eller långa manus!
För dig som vill få några nyttiga tips eller bara känner att du behöver få mer tillit till dig själv när du ska hålla föredrag eller tal. Kika in på Göstas hemsida, så får du veta mer om kursutbudet.
Inlagt av: Mari
Foto: Mari