GOTT NYTT ÅR!!! På Facebook, alltså. Mer eller mindre lämpliga foton från nyårsnattens festligheter blandas med nytagna familjeporträtt, uppklädda tjejgänget på förfest och utklädda husdjur i tomteluva. Det spexas, skålas, dansas, kommenteras och ”gillas”:
Vilken jävla go kväll vi har!!!
Countdown!!!
Pizza imorgon?
Har redan halsbränna…
Samtidigt som det uppdateras för fullt varnar den danska drottningen i sitt nyårstal för sociala medier och hur det påverkar mänskliga relationer:
”Det är en tendens i tiden att teckna en bild av det perfekta livet med äktenskap, barn, ett inspirerande arbete, spännande fritidsintressen och ett ungdomligt utseende oavsett ålder. Vem kan leva upp till allt det?”
Svaret är förmodligen ingen men det kan konstateras att sociala medier har blivit viktigare än riktiga nyheter. Att kolla sin Facebook redan innan morgonkaffet är rutin för många.
Hur blev det så här? När blev vi intresserade av att grannens barn haft dansuppvisning, att kompisens hund har badat, att man bakat kanelbullar med farmor och att klasskompisen från mellanstadiet klarat uppkörningen?
Är det för att det på många håll råder kaos i världen som vi envisas med att visa upp en fasad av ett perfekt liv som inte existerar för att sedan bli bekräftade med likes?
Kanske är det dags att vakna upp? Det är lågkonjunktur, hög arbetslöshet, bostadsbrist och vi är sjukare än någonsin. Kongressen i USA godkänner krisbudget, i Indien dör unga kvinnor efter gruppvåldtäkt, grekerna har inga pengar kvar och Syrien ska vi inte tala om.
Är det alternativa livet på nätet möjligtvis en naturlig reaktion på att verkligheten är för komplicerad? Den senaste studien inom sociala medier visade kopplingen mellan Facebookanvändande och generell lycka – ju mer man loggar in desto olyckligare är man. Kanske ska 2013 börjas med att logga ur?
Foto: Facebook
Inlagt av: Josephine
Du skriver otroligt klarsynt, jag har själv tänkt tanken om varför man bryr sig om allt och alla på FB. Man hinner knappt med sitt eget liv men ändå likt en drog av nyfikenhet tar man sig tiden att gå in o kika, man kan ju missa något viktigt ;( Nej, jag tror det är dags för lite FB avvänjning. Kram w
Nu är det ju i och för sig min bloggkollega som skrivit. Men jag håller förstås med om allt vad hon skriver. Och visst är det ett intressant fenomen! Och jobbigt ibland! Birgitta